PROCESSEN

BOFÖRENINGEN Bo1oo

Mer än ett vanligt hyreshus

När allt det spännande började

Det är nu allt det spännande börjar. Året var 1987, tusen personer från den kommunala bostadskön får ett erbjudande och en fråga: Vill du vara med i ett unikt bostadsprojekt som ger dig möjlighet att forma ditt drömboende?

 

För tvåhundra personer var det ett erbjudande de inte kunde motstå. Sextio av dem kom på ett inledande möte där det blev klart att det som krävs inte är pengar utan engagemang och vilja att delta i en planeringsprocess som kommer att ta en hel del tid.

 

När de första samtalen med arkitekter avverkats finns drygt trettio kvar och beredda att satsa tid och kärlek på sitt framtida boende.

 

Jobbet för de olika arbetsgrupper som nu bildas är att sammanfoga önskemål och idéer från de till slut 39 människor med olika drömmar och tankar om hur de vill bo, och detta inom en ram för hur mycket var och en är beredd att betala för detta boende, och vilken standard de vill ha.

 

Det blir en hel del jobb för arkitekterna att jämka samman detta, men modellbyggandet gör det mindre komplicerat.

 

Deltagarna får lära sig om husbyggen och boende i den så kallade Boskolan där köksexperter och badrumsexperter berättar om sitt, där arkitekterna får berätta om att man bör förhålla sig till att en blivande granne som vill bo på andra sidan din runda vägg.

 

Modellerna var till hjälp både att se de egna tankarna om drömlägenheten men också dess samband med alla andras drömmar.

 

Alla ville till exempel ett tag bo högst upp i huset.

 

Plötsligt fick man klart för sig att ytorna inte räckte till, så mitt i planeringsprocessen gick en ansökan in till kommunen om utökning av byggnadslovet, huset behövde bli högre och ytorna större.

 

Då och då blev det avhopp, och nya intressen kom in.

 

September 1988 bjöds samtliga på en tur i en bygglift för att se ungefär var deras lägenhet skulle hamna. Då blev det också lättare att förstå att det fanns andra lägen som kunde passa än högt upp.

 

När 1989 börjar har alla fått placering i huset, alla yttre och inre ramar för lägenheterna har fastställts. Boskolan inriktar sig mer på planering av de enskilda lägenheterna – kök, badrum, fönster, dörrar och rumsfördelning.

 

Sen kan bygglov sökas och spaden sätts i jorden 5 oktober. Spaden hade fem skaft - representanter för hyresgästerna, MKB, byggherren HNB, Malmö Stad och inblandade arkitekter höll i var sitt när spadtaget gjordes.

 

Hyresdiskussioner och hyran kopplad till standard, tar sedan fart och kanske stoppas den kreativa processen upp lite grann. Det blir till exempel för dyrt med så många olika fönstertyper som önskats, till slut skärs de ner till 40 olika fönsterformer, fördelat på husets totalt 323 fönster. En och annan av de blivande hyresgästerna tyckte det stämde dåligt med löftena om totalt frihet att planera som man ville. Men samtidigt skulle någon betala också.

 

Med detaljer av den typen utredda gick bygget i gång i december 1989. Många hyresgäster följer med spänning bygget, både helheten och sin egen lägenhet. Legala och ett och annat "Illegalt" arbetsplatsbesök och icke officiella fotosessioner dokumenterar bygget steg för steg.

 

Husets yttre, form och färg på fasaden, entréerna, fönsterfärgerna där hyresgästerna enbart varit rådgivande till chefsarkitekten Iwo Waldhör, avslöjas först när presenningarna

dras undan dagarna innan invigningen 16 maj. "Avslöjandet"

väcker uppmärksamhet i hela riket. Den annorlunda och färgglada

fasaden med tre nyanser av rödgrå puts och fönsterkarmar i många färger förvandlar i ett slag den ganska undanskymda "processen" till ett av landets mest kända och omskrivna bostadshus.

 

I slutet av maj och början av juni 1991 flyttar hyresgästerna in, en del av dem nästan på dagen fyra år efter att de blev utvalda att vara med i projektet Bo100.

 

Förvaltningen, alltså skötsel och administration av huset, städning, reparationer och allt som hör dit är en annan historia.

Formerna för detta hade diskuterats länge men vid infyttningen var alla överens om att försöka förvalta huset själva, som en boförening.